Först något om ledighetsreglerna idag.
- Har arbetstagare rätt till ledighet för tjänstgöring inom det svenska försvaret (inte utlandsuppdrag)?
Svaret på den frågan är ja, där är lagen om totalförsvarsplikt (5 kap. 19§) tvingande till den anställdes fördel och arbetsgivaren är alltså tvungen att bevilja ledighet för tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret. Frånvaron är semesterlönegrundande i upp till 60 dagar.
- Har arbetstagare rätt till ledighet för utbildning i Hemvärnet och 18 frivilligorganisationerna?
Arbetstagare har rätt till ledighet för utbildning, förutsatt att de varit anställda under de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren hos arbetsgivaren. Som arbetsgivare har man dock rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader om ledigheten riskerar att innebära en olägenhet för verksamheten enligt studieledighetslagen. Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal denne att ledigheten skall ta sin början senare än sex månader efter arbetstagarens framställning, fordras samtycke till uppskovet av den berörda lokala arbetstagarorganisationen. Frånvaron är inte semesterlönegrundande.
Krigsplacering
Anställda kan genom att ha fullgjort sin värnplikt vara krigsplacerade men de kan också krigsplaceras av sin arbetsgivare för en roll vid regeringsbeslut om skärp eller högsta beredskap. Om ett företag, inom ramen för sin personalplanering, vill säkerställa personal till sin krigsorganisation genom att via Totalförsvarets plikt- och prövningsverk göra en disponibilitetskontroll krävs också ett utlåtande från en offentlig aktör om att företaget behövs för totalförsvaret.
Om skärp och högsta beredskap.
Om Sverige skulle hamna i krigsfara eller krig, och landets beredskap därmed behöver höjas till skärpt eller högsta beredskap av regeringen, påverkar detta förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Beslutet resulterar i att regeringen får större handlingsfrihet att agera och fatta olika beslut, som till exempel att anta speciallagar som då träder i kraft. En av dessa är Lagen om arbetsrättslig beredskap som påverkar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även exempelvis arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och visselblåsarlagen påverkas.
Vilka förändringar sker och varför?
Lagändringarna syftar till att stärka totalförsvaret och hålla den svenska produktionsapparaten igång.
Arbetsrättslig beredskapslag anger att följande lagar tillämpas med ändringar och tillägg:
- Medbestämmandelagen (MBL)
- Förtroendemannalagen
- Lagen om anställningsskydd (LAS)
- Semesterlagen
- Föräldraledighetslagen.
Följande lagar gäller inte:
- Studieledighetslagen
- Lag om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag i skolan
- Lag om rätt till ledighet för SFI.
Förändringar i korthet.
MBL – Det fackliga tolkningsföreträdet utgår.
Förtroendemannalagen – Med syfte att störningar i produktionen inte ska ske.
LAS – Företrädesrätten försvinner, ökat turordnings skydd för äldre arbetstagare. Först in och sist ut principen kan påverkas av totalförsvarets produktionsbehov.
Semesterlagen – Arbetsgivaren kan besluta om 10 semesterdagar per och utläggning med kort varsel.
Föräldraledighetslagen – Ökad krets av personer som omfattas av denna rätt.
Den arbetsrättsliga beredskapslagen är otidsenlig bland annat på grund av att LAS har ändrat sig och Sverige blivit medlemmar i EU. En översyn av lagen är på gång och resultatet ska presenteras den 30 november 2023.
Har din verksamhet behov av råd och stöd gällande ledighetsansökningar, planering av er bemanning vid regeringsbeslut om skärpt eller högsta beredskap tveka inte att höra av dig.
