Att tänka på när du vill satsa på friska medarbetare som har möjligheter att göra ett gott arbete - Friskvård

Det finns ett fåtal lagar och föreskrifter som styr vårt friskvårdsarbete. Naturligt är det
Arbetsmiljölagen som anger de grundläggande reglerna gällande arbetsmiljö.

Bland föreskrifter är det framför allt OSA ( Organisatorisk och social arbetsmiljö) 2015:4 som mer i detalj styr arbetsgivarens arbetsmiljöarbete.
När det gäller Friskvårdsersättningar och Naturaförmåner är det skattelagstiftningen som anger vad och till vilken grad som dessa ersättningar kan utges innan de blir en skattepliktig förmån för medarbetaren.

HR

Ekonomiska effekter av att satsa på frisknärvaro

När våra medarbetare inte är på arbetet så uppstår kostnader – en del synliga, andra osynliga. Nyckeltalsinstitutet och Sunt Arbetsliv har båda konstaterat att minst 10% bortfall av månadslönen sker vid korttids frånvaro – sjuklönekostnad och produktionsbortfall. Dvs för en medarbetare med i genomsnitt 30 tkr i lön innebär bortfallet en kostnad på 3 tkr/ dag. När den genomsnittliga korttidsfrånvaron är ca 4 dagar/ år innebär det 12 tkr/ individ. Är ni då 50 medarbetare blir det snabbt lite större belopp till ca 300 tkr/ år som skulle kunna minskas med rätt typ av förebyggande insatser.

Kostnader för kvalitetsbrister, kollegors oro, högre arbetsbelastning och övertidskostnader, administration, företagshälsovård samt arbetsledningens arbete med rehabilitering är kostnader som lätt blir stora. Summan av dessa kostnader är en viktig motivationsfaktor inför ett beslut på att satsa på förebyggande insatser. Enligt ISSA ( International social security association) ger varje investerad krona i förebyggande insatser en ROI på 220%, individuella insatser ger en ROI på ca 700%.

Det är med andra ord lönsamt att investera i syfte att öka närvaron på arbetsplatsen.
När vi räknar på investeringen och ROI är det grundläggande att vi har kontroll på hur sjukfrånvaron ser ut idag, i din organisation. Befintliga sjuklönekostnader och frånvarodagar avgör vårt behov av insatser.

Regler och erfarenheter av Friskvårdbidrag och Naturaförmåner.

Arbetsgivaren bestämmer om medarbetarna ska erbjudas ett friskvårdsbidrag. Bidragets storlek är begränsad till 5 tkr/ 2024 för att inte anses som skattepliktig förmån. Bidraget kan nyttjas för enklare aktiviteter med inslag av motion eller behandlingar som är avstressande. Medarbetaren beslutar själv valet av aktiviteter. Skatteverket har på sin hemsida en lista på accepterade aktiviteter.

Naturaförmån är en insats där arbetsgivaren beslutar vad som ska erbjudas exempelvis massagestol på arbetsplatsen, tillgång till gym i företagets lokaler etc. Alla som är anställda ska ha tillgång till insatsen.

Nyckeltalsinstitutet har i samverkan med Actiway  studerat effekter av friskvårdsinsatser.
De tendenser som redovisas är bla:

Ju större andel som nyttjar friskvårdsbidraget – ju färre sjuktillfällen per medarbetare, men man ser ingen effekt på den totala sjukfrånvaron. Nyttjandegraden bör vara över 60- 70% för att denna effekt ska bli tydlig.
Ju högre andel som nyttjar styrketräning desto lägre långtidssjukfrånvaro.
Antalet medarbetare påverkar andelen långtidsfrånvaron- ju fler anställda/ ju större organisation ju högre andel långtidssjukfrånvaro.

Friskvårdsbidraget och Naturaförmåner är attraktiva anställningsförmåner – men effekten på den totala sjukfrånvaron är otydlig.

Finns det annat som kan göras för en friskare organisation?

Sunt Arbetsliv har tillsammans med fackliga organisationer forskat på vad de är som gör vissa arbetsplatser friskare än andra? Man vände på perspektivet och försökte identifiera det som gynnar oss och håller oss friska. Resultatet landade i åtta friskfaktorer:

  1. En rättvis och transparent organisation- att medarbetare upplever organisationen som schysst, roller, ansvar och mandat är tydliga, värdegrund, policys och rutiner är väl kända, relevanta och de efterlevs.
  2. Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap – att ledaren är tillgänglig, utvecklar relationer och visar tillit genom att ge ansvar, stöd och möjligheter.
  3. Delaktighet och inflytande innebär att skapa förutsättningar för medarbetare att ha inflytande över sin arbetssituation och vara delaktiga i verksamhetsutvecklingen.
  4. En välutvecklad kommunikation och återkoppling- där samtalsklimatet är öppet och tillåtande uppåt, nedåt och åt sidorna.
  5. Prioritering av arbetsuppgifter- där det är balans mellan krav och resurser. Där medarbetare kommer till sin rätt och är trygga i den prioritering de gör i vardagen.
  6. Kompetensutveckling hela arbetslivet- där det finns strukturer som tar tillvara och utvecklar kompetenser och erfarenheter.
  7. Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen – där det är rutin att löpande bedöma risker för ohälsa och reflektera om vad som fungerar bra på arbetsplatsen.
  8. Tidiga insatser och arbetsanpassning – där vi har kunskap om mönster och orsak till arbetsrelaterade orsaker till frånvaro. Där finns kända rutiner vid kort- och längre frånvaro. Chefer och ledare agerar på tidiga signaler.

För mer utförlig beskrivning av de åtta friskfaktorerna se suntarbetsliv.se

Att arbeta med hälsa ger effekter på effektivitet och resultat.

Att arbeta med hälsa gynnar medarbetares förutsättningar att göra ett bra jobb.

Att arbeta med hälsa skapar attraktivitet.

Vill du ha vår hjälp att komma igång med verksamhetens friskvårdsarbete så tveka inte att höra av dig!

Hur kan vi hjälpa dig? ​

All vår personal på Arbetsrättsbyrån MBL 11 omfattas tystnadsplikt rörande bland annat ditt företag när du är i kontakt med oss.

Andra Guider

Arbetsrätt

En viktig del av vår arbetsmarknad består av konsulter och konsultbolag. Att många verksamheter kan dela på expertkunskaper och våga satsa på utveckling är till nytta för Sverige. En snart aktuell fråga är om uthyrningslagens uppdatering 2022 kan leda till att beställaren kan vara skyldig att erbjuda en tillsvidareanställning till de konsulter som varit på driftsenheten i 2 år?

HR

Det finns en del lagar och föreskrifter som styr vårt rehabiliteringsarbete.
Dels är det arbetsmiljölagen som anger de grundläggande reglerna gällande arbetsmiljö och anger att arbetsgivare skall se till att det finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen.
Bland föreskrifterna är det framförallt OSA ( Organisatorisk och social arbetsmiljö) 2015:4 som mer i detalj styr arbetsgivarens arbetsmiljöarbete. Bland annat trycker man tydligt på att medarbetarens resurser skall vara i balans i förhållande till arbetets krav.