Vilken rätt till facklig tid har en Facklig förtroendeman?

Ledighet för fackligt förtroendeuppdrag ska överenskommas mellan arbetsgivaren och det lokala facket. Reglerna om detta finns i förtroendemannalagen (FML). Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

HR

Ledighet för fackligt förtroendeuppdrag ska överenskommas mellan arbetsgivaren och det lokala facket. Reglerna om detta finns i förtroendemannalagen (FML). Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Dess innehåll är

  • definition av fackligt arbete
  • rätten till ledighet för att utföra uppdraget och
  • rätten att utföra uppdraget med bibehållen lön

1§ Definition facklig verksamhet

En verksamhet som en arbetstagarorganisation bedriver när den företräder sina medlemmar i förhållande till arbetsgivaren eller när organisationen i övrigt är verksam enligt lag, annan författning eller enligt kollektivavtal. Hit hör till en början allt fackligt arbete som har inriktning på förhandlingar och avtal. Även facklig utbildning som är inriktad på att ge förtroendemannen bättre förutsättningar för det fackliga uppdraget faller in under begreppet

3 § En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Om uppdraget avser en annan arbetsplats än förtroendemannens egen, är arbetsgivaren på den arbetsplatsen skyldig att låta förtroendemannen få tillträde

och vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget

§ 6 Rätt till Ledighet och omfattning

Facklig företrädare har rätt till skälig ledighet som behövs för uppdraget. Ledigheten ska ha relevans för uppdraget och falla inom ramen för det förtroendeuppdraget.

Ledighet för facklig verksamhet ska vara rimlig med utgångspunkt i förtroendemannens uppdrag, förhållandena på arbetsplatsen, arbetsplatsens storlek samt arbetsgivarens resurser. En individuell bedömning bör göras utifrån var tids förutsättningar på respektive företag.

Vid avvägning vad som är skäligt skall de fackliga behoven bedömas bl.a. mot bakgrund av antalet arbetstagare på arbetsplatsen, arbetsstyrkans sammansättning och arbetets art. Enligt lagens förarbeten skall större vikt fästas vid fackliga uppdrag på den egna arbetsplatsen än när det gäller uppdrag utanför den egna arbetsplatsen

Ledigheten får inte förläggas så att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång eller medföra påtagliga problem i företagets produktion.

Ledighet för att arbeta med facklig verksamhet eller delta i facklig utbildning ska ansökas om till arbetsgivaren.

Omfattningen och förläggningen ska sedan bestämmas av arbetsgivaren efter en överläggning mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen.

Begreppet skälig ledighet

Vad som är skälig ledighet ska bedömas utifrån arbetsplatsen storlek och antalet medlemmar i den fackliga organisationen. Där en mindre arbetsgivare kan få acceptera en mer omfattande ledighet än en större arbetsgivare då vissa sysslor kan kräva en viss tid oavsett arbetsplatsen storlek. En tumregel om skälig omfattning kan utläsas i de kollektivavtal som slutits på den offentliga sidan.

  1. De kommunala avtalen (AFF 76/LAFF 76) anger en ledighet som inte bör överstiga fyra timmar per medlem och år för fortlöpande facklig verksamhet. Undantaget är central facklig verksamhet och verksamhet som förekommer oregelbundet som kurser och konferenser.
  2. Det statliga avtalet av den 20 mars 1995 om fackliga förtroendemän. Avtalet anger att uttaget av ledighet inte ska komma i fråga än vad som motsvarar en heltidsanställd tjänsteman per helt 500-tal medlemmar. Undantaget är sådan facklig verksamhet som förekommer vid oregelbundna tillfällen, exempelvis deltagande i kurser och konferenser.

När det gäller utrustning mm så begränsar båda avtalen detta till att den fackliga förtroendemannen ska ha rätt till telefon, inget annat.

§ 7 Betald ledighet

Vid ledighet för facklig verksamhet på förtroendemannens arbetsplats ska denne ha rätt att bibehålla anställningsförmåner under fackliga uppdragets utförande.

Fackligt arbete som utförs utanför den ordinarie arbetstiden ger enbart rätt till anställningsförmåner om det är arbetsgivaren som förorsakat att arbetet kommer att utföras utanför ordinarie arbetstid och ersätta dennes kostnaderna för resor mm

Arbetsgivaren ska även bekosta ledighet för den utbildning som krävs för det fackliga uppdraget.

Kravet för rätt till betald ledighet är också att det är fråga om fackligt arbete i förtroendemannalagens mening.

Arbetsgivaren behöver inte betala lön eller övertidsersättning för facklig verksamhet som förtroendemannen själv väljer att utföra på sin fritid.

Tvist

Om det uppstår en tvist mellan företaget och fackföreningen om rätten till ledighet enligt förtroendemannalagen, kan fackföreningen meddela tolkningsföreträde. Fackföreningens mening gäller till tvisten är avgjorts.

Hur kan vi hjälpa dig? ​

All vår personal på Arbetsrättsbyrån MBL 11 omfattas tystnadsplikt rörande bland annat ditt företag när du är i kontakt med oss.

Andra Guider

HR

Det nya lönetransparensdirektivet som antagits av EU syftar till att stärka principen om lika lön för kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, likalöneprincipen. Genom att skapa ökad insyn i lönesättningen och förhindra lönediskriminering och ojämlikheter i löner, är förhoppningen att främja ett mer jämställt arbetsliv. Det nya direktivet ska vara implementerat i svensk rätt senast juni 2026, och i maj 2024 väntas utredningen vara klar om hur det ska implementeras.

Arbetsrätt

I takt med att julen närmar sig väcks frågor kring gåvor och julfirande. Det är viktigt för både arbetsgivare och anställda att förstå de regler och riktlinjer som gäller för julklappar, bonusar, oönskade och önskade gåvor, samt hur dessa hanteras ur ett skatte- och arbetsrättsligt perspektiv.

HR

Med anledning av det oroliga läget i vårt närområde kan det vara av intresse för dig som arbetsgivare att få lite information om vad som i dag gäller vid ledighet från arbetet för att delta i aktiviteter för uppbyggnaden av vårt totalförsvar. Det är också läge att informera sig om vad som gäller på arbetsrättens område om regeringen beslutar om skärp eller högsta beredskap.