Julfirande och arbetsrätten - Vilka "klappar" är okej?

I takt med att julen närmar sig väcks frågor kring gåvor och julfirande. Det är viktigt för både arbetsgivare och anställda att förstå de regler och riktlinjer som gäller för julklappar, bonusar, oönskade och önskade gåvor, samt hur dessa hanteras ur ett skatte- och arbetsrättsligt perspektiv.

Arbetsrätt

Julklappar och andra gåvor

Gåvor från arbetsgivare till anställda är som huvudregel skattepliktiga. Julgåvor, jubileumsgåvor och minnesgåvor är dock undantagna från skatt, så länge värdet inte överstiger bestämda beloppsgränser. Om värdet överstiger beloppsgränsen är gåvan skattepliktig från första kronan. Notera att pengar inte är en skattefri gåva (gäller även checkar eller presentkort som kan bytas mot pengar).

Beloppsgränser 2023:

  • Julgåvor max. 500 kr (ink. moms)
  • Jubileumsgåva 1 500 kr (ink. moms)
  • Minnesgåva 15 000 kr (ink. moms)

 

Julbonus

Bonus regleras med fördel genom en ensidig utfästelse från arbetsgivaren. Vi rekommenderar att ni, om ni använder er av bonus, reglerar detta i en policy. Bonus är att betrakta som lön och ska belastas med arbetsgivaravgifter och skatt.

 

Måste alla anställda få julklapp?

Arbetsgivaren måste ge julgåvan till alla anställda eller till en större grupp av anställda för att reglerna om skattefrihet ska gälla.

 

Beteende på julfesten

Arbetsplatsens julfest är i det flesta fall en trevlig tillställning för de anställda, men det finns såklart undantag. Det som sker på arbetsplatsens julfest har ofta en nära koppling till tjänsten, varför arbetstagare som utgångspunkt kan hållas arbetsrättsligt ansvariga för sitt agerande.

 

Mjuka klappar – Närmanden, beröring, kränkningar etc.

Trakasserier

Trakasserier är handlingar, beteenden eller bemötanden som kränker den utsattes värdighet på ett sätt som har anknytning till de skyddade diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan avse fysiskt, verbalt eller annat uppträdande. För att bedöma om agerandet utgör trakasserier måste vi fråga oss: Är det oönskat? Finns insikt? Finns orsakssamband?

Oönskat

Det är den som utsätts för ett visst agerande som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande och därmed oönskat.

Insikt

Den som trakasserar måste ha insikt om att hans eller hennes handlande kränker någon på ett sätt som kan utgöra diskriminering. Det finns krav att den som upplever sig utsatt ska uttrycka att beteendet är oönskat (vilken även kan ske i efterhand), om det inte är så uppenbart att den som trakasserar rimligen borde ha förstått det.

Orsakssamband

Det måste finnas en koppling till någon diskrimineringsgrund. Det är dock inte nödvändigt att diskrimineringrunden kan kopplas direkt till den utsatta personen. Även när anknytningen gäller någon annans tillhörighet, eller när det är fråga om felaktigt förmodad tillhörighet till en skyddad grupp, är orsakssambandet uppfyllt.

Syftet spelar ingen roll

Syftet är oväsentligt för om ett visst handlande ska ses som trakasserier. Även oavsiktliga förfaranden kan vara diskriminerande. Det är effekten av beteendet som är avgörande.

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Att visa pornografiskt innehåll har ansetts kunna utgöra sexuella trakasserier. Sexuella trakassier utgör diskriminering och bedöms på samma sätt som trakasserier, men med den skillanden att det inte behöver vara kopplat till en diskrimineringsgrund.

 

Är agerandet brottsligt?

Agerandet som utgör sexuella trakasserier kan även anses brottsligt, det kan exemeplivs utgöra sexuellt ofredande.

Sexuellt ofredande

Som förutsättning för straffansvar gäller att gärningen varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet. Gärningen kan begås genom såväl ord som handling. Sexuellt ofredande kan vara till exempel blottande eller tafsande.

Bevisbörda och beviskrav – Bevisbördan ligger på arbetsgivaren. Beviskravet får inte ställas lägre än i brottmål, dvs. arbetsgivaren måste kunna bevisa brottet på samma sätt som en åklagare hade behövt bevisa brott vid rättegång.

 

Hårda klappar

Våld/Hot om våld

Våld och hot om våld är oacceptabelt på en arbetsplats eller i anslutning till tjänsten (dessutom utgör det i regel ett brott ex. misshandel). Undantaget är självförsvar s.k. nödvärn.

Skadegörelse

Att en arbetstagare medvetet förstör eller skadar egendom till men för någon annan är oacceptabelt (dessutom utgör det i regel ett brott).

 

Klappa ihop

Alkoholmissbruk

Alkoholmissbruk syns inte alltid, tänk på att det finns nyktra alkoholister. Fundera på om det ska finnas alkohol på festen. Om alkohol förekommer bör det finnas alkoholfria alternativ och en arbetsplatskultur där det är okej att avstå alkohol utan att ifrågasättas.

Droger

Bruk och innehav av narkotika är olagligt dvs. arbetstagare får inte ta narkotika på arbetsplatsen eller för den delen på julfesten.

 

Måste jag klappa?

Har en arbetstagare rätt att vägra att delta på julfesten?

En arbetsgivare torde sällan ha ett intresse av att tvinga en anställd att delta på julfesten. För att i praktiken kunna tvinga en anställd att närvara på julfesten torde krävas att arbetsgivaren utbetalar lön. Julfesten torde dock inte ha så religiösa inslag att det är okej att trots detta vägra delta med hänvisning till negativ religionsfrihet.

Mat och dryck

Tänk på att arbetstagare har rätt att vägra äta viss mat eller dryck. Det är tveksamt om diskriminering skulle kunna bli aktuellt, för det fall alternativ inte står till buds. Veganism eller vegetarianism faller inte in under någon diskrimineringsgrund, var dock uppmärksam på att religion och funktionsnedsättning är diskrimineringsgrunder.

Bilder och film

Vill arbetsgivaren ta bilder eller filma julfesten krävs laglig grund för lagringen av personuppgifter (exempelvis samtycke eller avtal).

 

Klappat och klart

Avskedande och uppsägning?

Om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren, kan arbetsgivaren avskeda arbetstagaren. Några exempel på när avskedande kan bli aktuellt är vid våld, hot om våld, brott i tjänsten och grovt åsidosättande av lojalitetsplikten.

Vid mindre allvarliga händelser kan uppsägning istället vara aktuellt. I denna situation måste arbetsgivaren utreda omplaceringsmöjligheterna. Den anställde måste därtill ha blivit medvetandegjord om att denne riskerar anställningen om agerandet inte upphör (exempelvis genom erinran).

Hur kan vi hjälpa dig? ​

All vår personal på Arbetsrättsbyrån MBL 11 omfattas tystnadsplikt rörande bland annat ditt företag när du är i kontakt med oss.

Andra Guider

HR

Det nya lönetransparensdirektivet som antagits av EU syftar till att stärka principen om lika lön för kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete, likalöneprincipen. Genom att skapa ökad insyn i lönesättningen och förhindra lönediskriminering och ojämlikheter i löner, är förhoppningen att främja ett mer jämställt arbetsliv. Det nya direktivet ska vara implementerat i svensk rätt senast juni 2026, och i maj 2024 väntas utredningen vara klar om hur det ska implementeras.

HR

Med anledning av det oroliga läget i vårt närområde kan det vara av intresse för dig som arbetsgivare att få lite information om vad som i dag gäller vid ledighet från arbetet för att delta i aktiviteter för uppbyggnaden av vårt totalförsvar. Det är också läge att informera sig om vad som gäller på arbetsrättens område om regeringen beslutar om skärp eller högsta beredskap.

HR

EU-rätten har flyttat fram sina positioner inom hållbarhetsområdet avsevärt på senare år. Tidigare reglering gav fokus på miljö och klimat, men nya regler lyfter inte minst social hållbarhet. Vilken roll kan HR-arbetet spela här och vad gäller egentligen?