Vad innebär förändringarna i huvudsak?
– Staten kommer (via Kammarkollegiet) att tillhandahålla grundläggande omställnings- och kompetensstöd för individer som inte omfattas av kollektivavtal.
– Arbetsgivare med kollektivavtal kan få statligt ersättning för motsvarande om tjänsterna tillhandahålls av ”registrerad omställningsorganisation”.
– Ett nytt statligt omställningsstudiestöd.
– Förbättrat tjänsteutbud och större målgrupp via parternas omställningsorganisationer (TRR och TSL).
Nu när så många kollektivavtal är under omförhandling så är kunskap om vad som gäller vid strejk en viktig kunskap att ha. En strejk innebär att arbetare på en arbetsplats lägger ned arbetet i syfte att påverka arbetsgivaren, och är en typ av stridsåtgärd. Strejk har ända sedan fackföreningsrörelsens första tid varit arbetstagarnas yttersta stridsåtgärd i arbetskonflikter. När två parter kommit så lång att stridsåtgärder är aktuella så har man kommit längst ner på konflikttrappan, nu är syftet att ekonomiskt skada sin motståndare.
När en anställd blir sjuk kan denne få ersättningar från flera olika håll. Du som arbetsgivare betalar ut sjuklön och Försäkringskassan betalar ut sjukpenning och sjukersättning. Beslutet om sjukersättning tas av Försäkringskassan, med medicinskt stöd genom läkarutlåtande, och det är även Försäkringskassan som betalar ut sjukersättningen.
Konvertering till tillsvidareanställning: Till skillnad mot vad som gäller för andra andra tidsbegränsade anställningar, så finns för säsongsanställningar inga begränsningar i lagen om hur länge man kan vara säsongsanställd hos samma arbetsgivare. De så kallade konverteringsreglerna i lagen om anställningsskydd/LAS gäller med andra ord inte för anställningsformen.
Ledighet för fackligt förtroendeuppdrag ska överenskommas mellan arbetsgivaren och det lokala facket. Reglerna om detta finns i förtroendemannalagen (FML). Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.
Denna text behandlar situationen då en arbetstagare försvinner eller uteblir från arbetet utan att arbetsgivaren är medveten om anledningen därtill. Det kan exempelvis röra sig om att arbetstagaren inte kommer till jobbet, inte kommer tillbaka efter ledighet, slutar höra av sig under en långtidssjukskrivning eller att arbetstagaren har lämnat arbetsplatsen efter gräl med arbetsgivaren och därefter inte infinner sig för arbete.
